Inspiration, idéer och ostrondrömmar
Den första söndagen i maj gassade solen över Bohuslän. Detta till trots, bänkade sig femtiotalet ostronintresserade personer bakom nerrullade gardiner för att lyssna till en hel dags föredrag om ostron.
Susanne Lindegarth, projektledare för Nord-Ostron, presenterade projektet och berättade om de utmaningar som väntar innan syftet är uppfyllt – att etablera en bärkraftig industri i Norden kring det nordiska ostronet Ostrea edulis.
Ladda ner Susanne Lindegarths presentation i pdf.
Under resten av dagen handlade föredragen om alltifrån Livsmedelsverkets klassificering av havsområden till hur man odlar ostron i Kanada.
Det var den kanadensiske ostronodlaren Keith Reid som berättade hur han byggt upp sin ostronodling på Vancouver Island. Han började för 19 år sedan för att ha något att göra på vintern. Nu producerar och säljer han 4 miljoner ostron per år och kan ta ut ett mer än dubbelt så högt pris tack vare sitt inarbetade varumärke. Karl-Johan Smedman talade om ostronodling på närmare håll. Efter fyra år och 40 investeringsmiljoner är nu produktionen i gång på ostronkläckeriet Ostrea Sverige AB på Koster. Målet är att om tre år ha en produktion på tre miljoner ostron per år. Under överinseende av Keith Reid bygger Ostrea just nu ett likadant flottsystem för vidareodling av yngel i havet, som han har utvecklat och använder i Kanada.
Adrian van de Plasse från Orust Shellfish berättade om sina tester av olika system för ostronodling. Ett system han tror på är att låta ostronen växa på kalkade tallrikar som sitter i en ställning. Problemet är bara att flötet har försvunnit med isen, så innan han hittar ställningarna lär han inte kunna kontrollera ostronens tillväxt. Anders Karlsson talade om försök som pågår vid Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet. Forskarna vill undersöka hur olika ljus- och temperaturförhållanden påverkar ostronens reproduktion. Jarl Svahn från Länsstyrelsen talade om tillståndsgivning för odling av ostron och Malin Persson från Livsmedelsverket om vilka regler som gäller för försäljning av ostron och musslor ur livsmedelshygienisk synpunkt.
Ladda ner Jarl Svahns presentation i pdf.
Ladda ner Malin Perssons presentation i pdf.
Åsa Strand, forskare vid Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, berättade att den inventering som gjorts av Japanska ostron visar att bara tio till 20 procent har överlevt den hårda vintern. Men med tanke på att de växer minst fyra gånger så snabbt som nordiska ostron lär de snart komma i kapp igen. Karin Hollertz och Gunnar Höglind från Lysekils högskolecentrum berättade om den planerade eftergymnasiala yrkeshögskoleutbildningen till vattenbruksmästare. Seminariedagen avslutades med ett kåseri av Erik Peper från Ostronakademien innan ostronsmakningen tog vid.
Till Stensjö gård hör en vattenrätt på 70 hektar. Anders och Barbro Markenberg har ett brinnande intresse för vattenbruk men eftersom båda två arbetar med annat har de i över 20 år haft arrendatorer som tagit hand om vattenbruket. Ostronbankar finns i deras vatten och nu känner de sig sugna på att börja med odling också.
– Jag tror att ostronodlingen kommer stort nu. Man kan ta ut ett annat pris än för blåmusslor vilket ger mer utrymme för hanteringen av dem. Jag blev imponerad av Keith Reid. Intressant att han sorterar sina ostron efter storlek hela tiden för att hålla koll på vad han har i lager, så att han vet vad han har att sälja, säger Anders Markenberg.
Under dagen har Anders Markenberg tagit tillfället i akt att boka in ett möte med Karl-Johan Smedman, Ostrea Sverige, för att prata möjlig vidareodling av Ostreas yngel i de egna vattnen.
Anders Sporrong, från Restaurang Telegrafen i Grebbestad, kom dagen innan tvåa i kommunmästerskapen i ostronöppning. Här instruerar han Björn Sälde i hur man bäst öppnar ett ostron. Björn Sälde från Linköping är sommarbonde på Råssö. Han tycker att det är intressant att höra vad som händer på ostronfronten lokalt. Om hur det går för Ostrea till exempel.
Lasse Johannesson från Göteborg tillbringar mycket tid i Grebbestad. Skiftarbetet inom räddningstjänsten innebär en hel del ledig tid som han skulle kunna ägna åt ostron till exempel. Dessutom pensioneras brandmän tidigt och då skulle han vilja ha något att syssla med.
– Jag är intresserad av att starta något. Plocka ostron kanske, eller odla. Jag är novis på området och ska nog prata lite med mare novum och Nord-Ostron. Jag visste inte att man kunde få så mycket stöd och hjälp.
Tommy Randhem är sommarboende i Grebbestad och medlem i Ostronakademien.
Nina Jansson är styrelseledamot i Ostronakademien och älskar naturligtvis ostron. Hon hoppas att det blir mer industri kring våra nordiska ostron så att vi ser till att verkligen utnyttja den resurs de faktiskt är. 
