Det svenska vattenbrukets framtida möjligheter
Det svenska vattenbruket har inte hängt med i den globala utvecklingen av fiskodling. Trots statliga utredningar med uppgift att föreslå åtgärder så går det långsamt. Finns det en framtid för det svenska vattenbruket? Under ett heldagsseminarium samlades svenska och norska experter från forskning och näringsliv på Göteborgs universitet och diskuterade frågan.
Dagen bjöd på ett varierat program med föredrag om konsumentens roll, hållbarhet och miljöfrågor, erfarenheter från det norska vattenbruket och framtiden för det svenska vattenbruket. Susanne Lindegarth, mare novums projektledare, agerade moderator och debattledare under paneldiskussionerna om svenskt framtida vattenbruk och hållbarhet i vattenbruket.
Två av föredragshållarna var Sveriges landsbygdsminister Eskil Erlandsson och hans norska kollega, fiskeri- och kustministern Lisbeth Berg Hansen. Norge har satsat storskaligt på sitt vattenbruk och ligger långt fram i utvecklingen. Berg Hansen pekade också i sitt tal på behovet av forskning och utveckling inom vattenbruket. Svenska regeringen lovade under 2010 att satsa 16 miljoner kronor för att expandera fiskodlingen och vattenbruket i landet. I Eskil Erlandssons tal nämndes en satsning på 28 miljoner kronor under de närmsta fyra åren för att stärka vattenbruket i Sverige. Skillnaderna mellan grannländerna diskuteras flitigt under dagen.
– Dagens ytterligheter var det två ministrarnas tal. Lisbeth Bergh Hansen höll ett mycket inspirerande tal där hon bland annat lyfte fram vikten av forskning och utveckling och hur snabbt grundforskningen omvandlas till praktik inom vattenbruket. I motsats innehöll Eskil Erlandsons tal inget nytt och det känns om väldigt litet av de satsningar på forskning och utveckling som föreslås i vattenbruksutredningen kommer att genomföras, säger Thrandur Björnsson, professor i fiskfysiologi vid Göteborgs universitet.
Flera andra norska erfarenheter lyftes fram där Havsforskningsinstitutet i Bergen berättade om vilka lärdomar vi kan dra av norsk torskodling och fiskodlingars belastning på miljön. Norge har haft en enorm utveckling av sitt vattenbruk och den norska staten har satsat stort.
– Höjdpunkterna var våra norska kollegor som på ett mycket öppet sätt vill förmedla av sina kunskaper och erfarenheter. Här finns det potentiellt stora fördelar för Sverige. Nu när norrmännen till exempel har investerat 5 miljarder norska kronor i torskodling, där stor del har gått till forskning och utveckling, så finns denna kunskap mer eller mindre gratis för oss att utnyttja, fortsätter Thrandur Björnsson.
Susanne Lindegarth vill dock påpeka att det inte handlar om att vi ska kopiera Norges vattenbruksutveckling rakt av.
– Vi förväntar oss inte att vi ska nå samma nivåer som Norge har gjort. Det är viktigt att vi skapar ett eget nischat vattenbruk som är anpassat till svenska förhållanden. Men för att kunna satsa på svenskt vattenbruk så krävs det att även privata aktörer är villiga att gå in med kapital.
Huvudarrangör för Vattenbruksseminariet var Kungsfenan The Swedish Seafood Award och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien tillsammans med norska Eksportutvalget for fisk. Med i planeringsgruppen för dagen fanns också Susanne Lindegarth, projektledare för mare novum och Kristina Sundell och Thrandur Björnsson, forskare vid Göteborgs universitet.
Text & foto: Erika Hoff
